It's what you feel
Mycket hare hänt men ändå har inget hänt!
Vi står kvar på samma ruta som vi gjort sedan den 8/8-13!
Läkarna vet inte vem som ska ha hand om mej som de så fint säger! Jag har blivit sämre, och sover som max 20 minut per natt, vilket börjar ta ut sin rätt!
I söndags hände de som ingen vill ska hända sin sambo/fru/man osv... Efter att sett klart på en film ligger jag och Johan och pratar och helt plötsligt lägger jag av, kroppen säger ifrån och blir som kokt pasta, helt livlös och otroligt svag andning.
Jag vaknar till efter 5-7 minuter och vet inte riktigt vart jag är och har ingen aning om vad som hänt! Men inte nog med det, jag har glömt mera saker, som mina fyr sista siffror i personnumret och en så enkel sak som att sätta på kranen för att kunna tvätta händerna!
Lägger mej i sängen och blicken försvinner mera, stirrar rakt fram och ser inte min sambo, allt äe bara vitt. Johan väljer att ringa efter en ambulans och min svärmor är nere och sitter och pratar med mej och förklarar att nu måste du åka in Carolina, för tänk om detta är en början på en blödning i huvudet!
Ambulans personalen kommer efter en stund och tar blodtryck och kollar syresättningen, men allt verkar bra, så de ger råd att försöka så att ja sover hemma under natten men om det blir värre så åker vi självklart in till akuten med ambulans!
Väntade då även på ett telefon samtal från min läkare som skulle ringa på måndag morgon för att boka in en läkartid!
När jag vaknar upp på måndagen kommer jag inte ihåg något av söndagen och kan inte riktigt prata utan jag viskar fram det jag vill ha sagt! Men det värsta i allt detta är att jag har tappat mimiken i ansiktet, kan inte le eller knipa ihop med ögonen så hårt!
Får det väntade samtalet på måndagen men inteav läkaren
som jag väntade på utan av en sköterska som säger att läkaren är sjuk o h jag får en ny tid för att få ett annan läkare.
Får komma till en ny läkare vid 13 tiden och denna läkare blir orolig för att ja tappat mimiken och kan konstatera att det inte är en blödning!
Får utskrivet ny medicin mot sömnen och en antibiotikakur mot borrelia, så nu får vi vänta och se vad som händer tills på torsdag, då jag har en telefon tid med läkaren!
Der var lite kortfattat om hur läget är nu!
Kan fortfarande inte le eller knipa ihop hårt med ögonen å det har gått tre dagar:(